Jag tror på Sverige!

Annars skulle jag inte skriva det här. Så enkelt är det. Vad jag inte tror på längre är svenska politiker, och jag tror definitivt inte att svenska politiker tror på Sverige. Om så hade varit fallet så hade gårdagens omröstning aldrig ens kunnat ske. Aldrig har jag varit med om att svenska folket har varit så kollektivt upprört över en fråga som denna. Rakt över alla partigränser, och oavsett andra åsikter så har folk uttryckt sin ovilja mot att låta en myndighet avlyssna allt som sägs och görs. För folket är väl medvetna om att det är precis det som denna lag innebär, även om våra så kallade liberala politiker inte verkar vara det.

När krutröken nu har börjat skingras efter det första slaget om demokratin så ser vi att den demokratiska sidan går förlorande ur den striden. Förlorande men stärkta. Sällan har gräsrötterna morrat på detta sätt, och de totalitära bör vara rädda, för demokraterna har inte gett upp. Vi kommer igen, och vi kommer att kämpa på det sätt de totalitära fruktar mest. Med befolkningen goda vilja och stöd. För kämpa kommer vi att göra, på alla de sätt vi kan. De totalitära kan tro att vi ska ge oss enkelt, och glömma snabbt, men det är något de kommer få äta upp. För nu har de väckt folkets avsky, och den blir man inte av med så lätt.

Och förresten så funderar jag på att flytta till Dalarna, de verkar ha trevligt folk där!

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, Lex Orwell, avlyssning, övervakning, politik